På något sätt så är de liksom vad jag än väljer att göra så blir någon ledsen. Jag vill vara med alla och umgås med alla, vill intr förlora någon igen. Känslan av att förlora någon är som att hjärtat går i miljontals bitar och det är omöjligt att få ihop de. Jag vill inte missa något roligt men samtidigt vill jag ändå ligga hemma och mysa med Simon. Känner att min familj halkar efter, men antagligen känner jag väl att dem finns där alltid, vad jag än väljer. Samtidigt vill jag inte missa någonting där heller. Vill att min familj ska ha tillit för mig och hjälpa mig fram. Men jag är så blåst som tror jag klarar detta. Det är sista månaden i skolan och jag har massa plugg kvar, det är prio 1 nu, eller ja de bör vara de iallafall. Jag vill få klart tatueringen så jag äntligen kan gå i en t-shirt utan att skämmas och jag vill leva. Vill inte slösa mina sista dagar i skolan med att bara plugga och åka hem och sova sedan samma visa dagen efter. Jag vill leva, ha kul och umgås. Det är så svårt att förklara och få ut allt jag menar. Men på något sätt vill jag hantera allt själv. Jag är konflikträdd, vågar inte ens dra upp detta med mig själv för att ännu en gång bli besviken. Mitt självförtroende är på botten, har gått upp ett par kilo. Vilket egentligen inte är dåligt för jag ser hälsosammare ut nu än vad jag gjorde i högstadiet. Men det är inte samma, jag känner mig tjockare och dåligare. Behöver förstå mig bättre, få hjälp att förstå vad felet egentligen är. Jag tror jag gör fel som sitter hemma och bölar av att jag är så stressad över allt. Men jag vill inte vara själv för de är då jag mår dåligt, då alla tankar kommer upp i huvudet och jag trycker ner mig själv att "ingen vill va med mig".

Vet inte vad jag behöver alls. Måste vinna denna leken också, vet att jag klarar de, har jag alltid gjort.
Förlåt. Jag bara rabblar en massa

Jag känner lite egentligen att jag inte passar in nånstans. Förutom med Simon. Han visar alltid att jag är hans prio ett. Men för någon annan är inte jag riktigt de. Jag känner mig inte så där jätte viktig för nån. Jag vet att måbga tycker jag är viktig för dem. Men jag känner inte de alls.. Jag känner mig mest som en tjatig liten flicka som bara vill och vill. Jag saknar hur de var innan. Hur allt var som de skulle vara. Men det är inte så längre. Det är bara att hoppa upp på sadeln och fortsätta.

just nu sitter vi och väntar på gästerna som kommer ikväll och ska äta middag,lite lekar och kolla Melodifestivalen. Ska bli mysigt!

hejsan.
Igår var vi hemma hos Tove som sagt. Det var trevligt. Jag o Linda kom tidigt vid halv fem tiden och åt en pizza och softase. Sen kom alla andra och då drack vi vin och firade hundra dagar till studenten!!!? det var en mysig kväll!
Idag åker jag hem till min älskling och sova där.???

Här drev vi med Tove. Tog så mycket grejer vi kunde och byggde ett torn på hennes rum. Hon blev väldigt förvirrad bär hon kom hem.?

Kom nyss hem från en långrunda med hundarna. Mycket prat och mycket gående.
Mys. Ikväll blir de att jag och Linda åker till Båstad till Tove. ??

HejsanHoppsan. 

Hittade min gamla blogg och tänkte, varför inte? Gjorde om den lite så den var lite mer nutid, hehe. 

Idag har jag lov, och min tanke var att åka in till Båstad och umgås med Tove, Tilde, karro och Linda. Men vi får se hur de blir med de senare ikväll. 

Tycker att alla som kollar kan ta sig tiden att gå in på min Youtube kanal och följa mig där. 

Skriver sen, HAAADE. 

Ute och gick med min snygging, passade på att ta ett par bilder på vägen! 

Snygg kille jag har!